Per Larsson

Per Larsson

Per Larsson är en av författarna i årets upplaga av Norrlandsfönstret.

Hans ambition med debutboken Blodsoffer är att skriva om något aktuellt som berör, därför blev temat jaktlag kontra djurrättsaktivister.

Per föddes i Falun, men växte upp i Timrå. Sedan 2010 bor han i Laggarberg, cirka nio kilometer sydväst om Timrå. Han är utbildad lärare och fritidsledare, och har i begränsad omfattning arbetat på fritidsgårdar i Sundsvall och Timrå. Den huvudsakliga sysselsättningen fram till 2017 var mellanstadielärare. Numera verkar han som massör, håller på med skogsskötsel och renoverar den egna gården. Förutom skrivandet, förstås.

Hösten 2021 fick han en diffus idé om att skriva något. Eftersom han under många år har jagat i Bräcketrakten låg den miljön nära till hands. Därför utspelar sig handlingen i det området, närmare bestämt i den fiktiva byn Bysjön. Men det var inte jakten i sig som intresserade Per, utan det sociala omkring den, det vill säga jaktlaget.

Han började med små korta anteckningar som så småningom blev ett mönster till en berättelse. Under skrivprocessen kontaktade han företagare i kommunen som gav honom värdefull information. Dessutom följde han med i bygdens dagsaktuella frågor, till exempel planer på att bygga vindkraftkraftverk.

Hösten 2023 var det dags att strukturera det han samlat på sig. Till saken hör att han aldrig sett sig som författare. Så tidvis blev det en kamp med orden, meningarna och sammanhangen. Men inspirationen att fortsätta skrivprojektet har hela tiden funnits. Periodvis har den flödat, andra gånger har den varit en fåra som dock aldrig torkat ur.

Från början var ambitionen med anteckningarna att skriva något spännande, lättläst och inte alltför långt. Han föreställde sig att en del av hans läsare inte har bokläsning som främsta fritidssysselsättning. Och, hur får man en läsovillig jägare till läsfåtöljen? Jo, man säger att en djurrättsaktivist har tagit den i besittning.

Per upplevde något märkligt då han skrev manuset. Han kunde ha en tanke om hur han skulle lägga upp skrivandet, men så var det som att karaktärerna bestämde sig för att ändra på historien. Inte mycket, men tillräcklig för att skaka om hjärncellerna. Vid sådana tillfällen vaknade han mitt i natten med ett uppslag som han omgående behövde ta hand om. Per betonar snabbt att det inte handlade om skrivtvång utan om inspirationsskov.

Nattskriverierna var en del av den kreativa processen. Tillvägagångssättet påminner i hög grad om den skillnad deckarförfattaren Elizabeth George gör mellan hantverkets grundläggande skiss och författandets konst. I det förra råder tanke och struktur, i det senare tar lustfylld kreativitet över. I Pers fall, på bekostnad av nattsömnen.

Länkar:

• Svenska Deckarfestivalen recenserar Blodsoffer

• Författaren på Facebook

• Författaren på Instagram