Recension: Häxknuten av Diana Lindgren

Kvinnors utsatthet är ett sorgligt kapitel i livets bok. I alla tider har kvinnor utsatts för brutala och utstuderade övergrepp, ofta i religionens namn. Diana Lindgren har gestaltat skräcken och maktlösheten under de fruktansvärda häxprocesser som under 1600-talet svepte över Sverige.

Under pågående covidpandemi reser en ung kvinna, frilansjournalisten Alice, till Finspång. Under en övernattning på värdshuset i Skokloster lockas hon på ett mystiskt sätt till kyrkans gravkammare där ett kistlock är känt för att oförklarligt öppnas och sedan slutas, utan mänsklig påverkan.

Det är den kittlande inledningen på Diana Lindgrens bok Häxknuten, som tar sin början med att Alice, genom en glugg i kyrkväggen, kikar in i greve Carl Gustav Wrangels berömda gravkor. Den dammiga raden kistor är en verklighetsbaserad och väl vald startpunkt för fantasyromanen.

Vi förflyttas 400 hundra år tillbaka i tiden. Vid en bäck i skogen i Finspång år 1611 blir unga Elin brutalt våldtagen och lämnad åt sitt öde. Hon hittas av den för henne okända Signe som tar med henne djupare in i Östergötlands skogar. Där introduceras hon i en ny värld och lär sig använda naturens krafter. Hennes första stora uppgift blir att med hjälp av den svartkonst hon fått lära sig, hämnas på mannen som våldtog henne och som hon låter gå en kvalfull död tillmötes.

Men kraften och kunskapen kommer med ett pris. Häxjakten tar sin början och kvinnorna förstår att de kan tvingas fly för sina liv.

Berättartekniskt byggs historien upp kring två personer, den 28-åriga Alice i nutid och tonåringen Elin i början av 1600-talet. Bandet som skapas mellan dem, och sedan utvecklas, är motorn i berättelsen.

När Elin över seklerna tar kontakt med Alice via mellanhanden Toba har Alice just inlett en relation med den trevlige mäklaren Henrik. Paret får veta att Alice har ett släktband till Elin och uppmanas att söka sin historia i skogarna runt Finspång. Tecknen att Elin söker kontakt med Alice blir allt tydligare. Henrik har studerat häxprocesserna i början av 1600-talet som ledde till en serie brutala avrättningar i Trollkärringeskogen, idag ett välbesökt naturreservat. Djupt inne i skogen hjälper han Alice att hitta till det förfallna torp där allt tog sin början. Där träffar hon sin anmoder Elin och får kontakt med det förflutna.

Alice blir invigd i häxornas krets och ges övernaturliga krafter. Det dramaturgiska greppet höjer onekligen spänningsnivån. När och hur kommer Alice att använda sina förmågor?

Författarens stora intresse för naturen, folktro och det paranormala lyser starkt genom berättelsen. Språk och ordval fungerar genomgående bra som tidsmarkörer. Berättelsen innehåller en antal förvecklingar och bihistorier, i huvudsak är de värdeskapande. Den fantasyintresserade läsaren kommer säkert att finna stor glädje i Alice övernaturliga upplevelser. Intressant är också referenserna till faktiska händelser och personer.

De grymma häxprocesserna under 1600-talet utgör ett brutalt och intresseväckande historiskt stoff som leder fram till romanens gripande upplösning och vars potential författaren kanske kunde ha utnyttjat ännu mer. Häxorna var i folktron resursstarka kvinnor som männen var rädda för och därför tog till alla medel för att oskadliggöra. Det är inte svårt att hitta samma mekanismer i dagens samhälle vilket gör den idémässiga grunden till Diana Lindgrens berättelse mycket angelägen.

Thomas Svensson

Bokfakta:

• Titel: Häxknuten

• Författare: Diana Lindgren

• Utgivningsdag: 2024-04-26

• Förlag: Lava förlag

• Antal sidor: 358

Länkar:

• Svenska Deckarfestivalen presenterar Diana Lindgren